Kursen startade med en introduktionskväll i torsdags. Syftet vara att lära känna varandra, gå igenom kartans grunder samt att beskriva kursens upplägg och mål. Introduktionskvällen visade sig vara en framgångsfaktor då den sparade tid på lördagmorgonen, som brukar vara lite stressig - plus att deltagarna hann smälta en del information.

Lördag kl 0900 samlades vi igen och efter en kort uppstart med alla hjälpledare genomförde vi en kartpromenad - en bana i gul svårighetsnivå. Kartan hade deltagarna fått redan under torsdagen. En snabb genomgång av tumkompassens tillpassning och handhavande och sedan ut i två grupper. Vikten av att i grupp kunna diskutera terrängföremål, kontrollpunkter, passning av kartan och att kunna belysa hur viktigt det är med en lyft blick kan inte överskattas! (Det finns alla skäl för oss att fundera på hur kartpromenader eller kartjogg med diskussionsstopp kan nyttjas även vid klättring till exempel orange nivå).

Efter Lena Bennitz och Chappes fina lunch gav vi oss ut på den första teknikövningen; korta slingor i Vit svårighetsnivå. Efter en som vanligt trevande start fick vi snart kläm på att på egen hand passa och vika kartan rätt. Här stiftade deltagarna också bekantskap med SI-systemet.

Teknikövningen övergick sedan sömlöst i övningen Riktning och avstånd - d v s att kunna ta kompasskurs, hitta riktpunkter och att förflytta sig till kontrollen. Klurigt i början, men vi hade ju berört även kompassen under kartpromenaden - så ganska snabbt var deltagarna på banan (!). På väg till platsen för kompassövningen ingick också delmomentet stegning - en delvis bortglömd kunskap om avståndsmätning. För den rutinerade orienteraren kanske den är av mindre betydelse, men för nybörjaren som inte har någon uppfattning om hur långt 75 m (1 cm på kartan) är, blir det en bra grund.

Utan nattliga mardrömmar om kartor, kompassnålar, kontrollbeskrivningar mm inleddes söndagen med kort teori om kurvbildens mystik. Detta exemplifierades sedan med en kort kartpromenad på och runt berget på en karta i skala 1:2000. Här kunde vi visa både sänkor, branter och terasser.

Innan lunch hann vi också med ett teoripass om taktik och teknik. Att kunna bryta ner orienteringen i olika "logiska nivåer" underlättar inlärningen. Här gick vi utanför Svenska orienteringsförbundets användning av de i grunden militära begreppen strategi, taktik och teknik. Strategi innebär att du har en övergripande inriktning eller ambition för något, antingen en hel säsong, ett träningspass eller ett tävlingsdeltagande. De taktiska besluten tar du på respektive sträcka - här spelar du med olika handlingsalternativ, och fattar beslut om hur du skall göra, framför allt vad gäller vägval. Tekniken (militärt stridstekniken) är själva utförandet, användandet av kompassen, kartläsningen, stegning mm. Förstår man skillnaderna i detta är det också lättare att föra taktiska resonemang liksom att förstå vad som t ex menas med teknikträning.

Efter en lika förnämlig lunch som under lördagen avslutades kursen med att sätta ihop allt till gula banor. Vid grillplatsen började vi med korta slingor där kompassen fick nyttjas, och där det fanns lite vägvalsmöjligheter (taktiska beslut) och som sista övning en fullängdsbana med mål vid Gånstagården. Trots att det inte var tävling kom tävlingsdjävulen på besök hos de flesta - trötta och svettiga kom de flesta i mål med en spurt på slutet.

Varmt välkomna till OK Enen; Torbjörn, Gabriel, Peter, Leone, Olivia, Edith, Hemma, Ingrid, Ildiko, Valerija, Yvonne, Axel och Marina. Hoppas vi får se er och att ni känner er hemma både på träning och tävling.

Varmt tack till alla som bidragit till kursen och klubben; Andreas Fridvall, Per Samuelsson, Anna Hagblad, Therese Nylén, Henrik och Aron Jakobsson, Albin Westerberg, Rasmus och Mattias samt inte minst Lena Bennitz och Chappe som stod för förplägnadstjänsten!

För breddkommittén
Patrik Lander